Ett makalöst år ändå

Jag har tänkt flera gånger om det här året som var 2018, att det var ett bra år.

Det har hänt mycket. Jag har gjort mycket. Det har mestadels varit bra saker.

  • Gjort en fjällvandring med äldste sonen till Kebnekaises, om inte topp så midja…
  • Deltagit i en triathlon-motionstävling för första gången (simma, cykla, springa).
  • Sett Lars Winnerbäck spela live i piskande regnstorm.
  • Cyklat en fantastisk fjälltävling i ett hett soligt Härjedalen (på hemvägen körde jag genom ett åskväder som nog inledde skogsbrandsommaren).
  • Lärt mig nya saker på jobbet som varit kul och utvecklande (videotrix främst).
  •  Skaffat mig en ny heldämpad cykel som lyfter min skogscykling rejält.
  • Och så det mest fantastiska – jag har träffat en kvinna som jag bara tycker allt mer om, som jag tror det kan bli något långvarigt ihop med. Det hände liksom bara (nåja, med viss hjälp av dateforum) och har rullat på. Jag vet inte vart det bär, det kan vara en fin tid som tar slut eller en tid som inte vill se någon ände.

Fantastisk passage under Fjällturen mellan Funäsdalen och Ramundberget ser ni nedan vid 14 minuter! (Inte min film och mitt Youtube-konto, för kännedom, jag lånar bara!)

 

 

Annonser

Puh – julen är över

Firat jul med tre barn hemma.

Ensam vuxen. Allt ansvar för mat, trivsel, påhitt, etc. Ingen släkt, inga besök. Vi fyra bara.

Det var mysigt. Det var också ganska intensivt. Vem fixar och tänker och ligger lite före? Jag. Vem plockar undan, tvättar, kör disk? Jag.

Kidsen slappar och mumsar, kivas lite, busar, skrattar. Härligt med jullov. Jag har en vecka ledigt också. Behövligt. Jag är trött och sliten känner jag.

Vi gick julpromenad och jag har åkt lite skidor. Underbart vinterväder. Snö på träd, mild temp, soligt. Som i en julsaga!

Det var med viss lättnad som julaftonen blev till kväll och en rad givna moment var avklarade. Ett år till nästa…. då är det nya tag, kanske helt andra ramar.

Visst var det en bra julafton. Dock viss tomhet, över att vi är så få. Om än jag tycker det är skönt att slippa resa på julhelgen. Och ingen reser hit. Vi har inte sovplats för gäster ändå…. jaja.

Man får lära sig att leva med känslan av otillräcklighet tror jag. Jag gjorde vad jag kunde och det blev nog gott nog. Vi har haft kul, haft en del skratt och tid tillsammans. Det är fint. Insta och Fejan som berättar om andras släktkalas till julfirande får man bara strunta i. De har nog sina bekymmer också, inte bara ”jullycka™️”

Nu blickar jag fram emot nyårsafton – firas utan mina barn men med flickvän och hennes gäng. Blir kul!

Avalon

En av de coolaste och mest avkopplande låtar jag vet: Avalon med Roxy Music.

Bryan Ferry. Eleganten. Posören.

Den underbara körsångerskans wailande på slutet. (Kul story på slutet om henne här).

Perfektion.

…minns en loj skön fredagskänsla på högstadiet, nian, gympaläraren spelade låten och eftermiddagssolen sken in genom fönstren i gympasalen… den känslan….

Den svulstigt tunga 80-talsvideon känns inte helt bekväm idag. Aldrig sett den tidigare tror jag…

open.spotify.com/track/7iWIdiJlKvJ4PjFYVrWLUU

DOKUMENT: Oboy-krisen

Hej Sverige. Finns ni kvar där ute? Ni var ju så nära att gå under för två månader sedan. När Oboy-krisen slog till och förlamade landet. Minns ni?

Inget var sig likt. Hur skulle skolbarnen överleva, utan sin dos av Oboy efter skolan? Så här såg det ut i Aftonbladet:

oboykrisen

Storyn blev medial i slutet av augusti 2018, när Aftonbladet brassade på om att det rådde stor brist på Oboy i hela landet. TT nappade, och nyheten spreds till tidningars webbsidor runt om i landet, alla medier med näsa för vad som är nära läsarna gjorde en ”grej” av detta faktum. Att en specifik leverantör av en sockerstinn chokladdryck hade leveransproblem.

Det är något som luktar lite illa där. Det är möjligt att det var en riktig leveransproblematik för företaget bakom drycken. Det är också möjligt att det hela var en PR-kampanj som medierna spelade med i. För att de visste att folk skulle älska denna story, en ”kris” som inte är så jobbig men en riktig snackis. Och för att Oboy är ett så känt ord, ett tydligt varumärke, en produkts namn som ”blev” drycken. Ungefär som att ”tugga toy” var samma som tugga tuggummi när jag var barn (länge sedan). Ni hajar. Vilka fler sådana produkter har vi? Kommentera gärna.

För vi alla vet nog, att det finns andra chokladdrycker i butikerna. Och att det går att blanda egen drickchoklad med mjölk, socker och kakao. (AB gjorde faktiskt en sådan vinkel, genom ett initiativ av räddningstjänsten som egentligen ville informera om brandsäkerhet, men ändå…) Ändå: en Oboy-kris.

Google har en sökfunktion för trender i sökningar, Google Trends. Där kan man se att krisen som härjade Sverige gick över ganska snabbt. Denna sökfunktion brukar smittskyddsläkare använda för att se hur influensa-sökningarna ökar varje vinter – det brukar stämma ganska bra med hur sjuka folk är ute i riket.

trends

Google Trends avslöjar rätt tydligt: Oboy-krisen var snabbt övergående. Ungefär när medierna slutade skriva om saken, var den över. (100 är lika med högsta intresse, 50 är halverat intresse etc).

Kanske var det inte mer än så att medierna, det vill säga journalistskrået jag tillhör, särskilt de kommersiellt inriktade medierna, visste att de hade en klickis. Något som når ut, väcker nyfikenhet, ger trafik online. Inte mer än så. Men det gäller att vara lite varsam tycker jag. Minns Tommy Black… alltså när PR blir nyheter.

Och minns alla riktiga kriser där ordet är befogat. När vi gör en kris av en ickekris, försvinner ordens betydelse till sist. Spara krisordet till rätt tillfälle.

Det påstods att folk köpte Oboy på Blocket för tusentals kronor. De där till salu-annonserna ligger ännu kvar. Jag tvivlar på om de sålde sin Oboy och glömde ta bort annonsen – eller om det kanske helt enkelt inte var någon som köpte Oboy för ockerpriser. Dock ska tilläggas: de annonser jag ser vid en spaning nu, har lagts ut efter att kris-peaken lagt sig. Kanske var det lycksökare som kom in för sent i matchen bara?

block

En sak jag ser nu, som inte varit lika smaskig att hugga – än – för massmedierna. Att Oboys Facebook-sida har fått in en del klagomål på hur produkten  blev efter deras nya leveranser kommit igång. Kanske är det bara en tidsfråga innan Aftonbladet kommer med nya Oboy-krisen? ”Oboyen klumpar sig – kris i landet”

oboykommentarer

Kanske är hela Oboy-krisen bara ett exempel på så kallad infotainment, där lättsmält information som flyter in i det kommersiella pumpas ut av journalister, bara för att man vet att det kommer att få spridning. Ingen blir skadad av det, tänker man. Men det är inte riktigt sant. Förtroendet för massmedia och journalistik blir nog inte stärkt av sådan här plojjournalistik. Och någon vinner säkerligen på detta: de kommersiella aktörerna. Oboys ägare Mondelez, exempelvis. De räknar nog hem ruschen efter Oboy i kronor och ören för fullt just nu. Bästa försäljningshösten någonsin?

Med detta har jag lättat mitt journalistiska samvete, gjort en privatspaning och serverar den nya chokladdrycks-sörjan i ett välblandat glas, för hugad massmedia att kasta sig över för en lite kritisk uppföljning måhända.

Men spara gärna de värsta katastrofrubbarna till riktiga kriser och katastrofer. De kommer att behövas, säkerligen.

 

Some days

Ibland tar man slut. Behöver stänga av och sova länge.

Hände igår kväll. Orken bara försvann. Stängde av mobilen, släckte, sov tidigt. Lång natt. Upp tidigt, skicka iväg ungarna till skolan, sedan sova ett par timmar till.

Vaknade vid 11. Trött. Tog en lugn dag hemma – före jobbet som kallar strax.

Till slut kom lite energi tillbaka. Handlade mat och plockade lite hemma.

Det är mycket man ska göra och hinna. Min livssituation just nu är lite osynk… saker krockar, jag försöker vara på två ställen samtidigt, försöker hinna med att vårda en ny relation, ingen blir glad av det och jag blir stressad och trött.

Flänger i bil genom stan… dåligt samvete som trycks undan. Jobbschema from hell. Varannan-veckas-pappan on speed.

När den andra föräldern (som jag inte lever med) dessutom lägger press och kritik på mig, blir jag lätt ganska utmattad. Så blev det igår kväll.

Tar nya tag. Musiken lindrar. Det blir bättre. Sova ut är aldrig fel.

Restestet check

Var på vift i helg med den tjej jag nu känt sedan snart ett halvt år – jisses vad tiden går!

I alla fall, det har utvecklats till en intressant och givande relation (det lät lite väl kallt och kliniskt, egentligen kunde jag använda större ord men det får räcka här och nu). Om än med lite svårigheter att hinna ses och spendera tid ihop.

Men i helgen åtgärdade vi det! En lång bilresa till fjälls utan barn, två stugnätter i liten fjällby, och lite fjällvandring ihop. Och det gick hur bra som helst. Varför inte? Men man vill ju känna att det funkar att umgås intensivt också. Och det gjorde det. Vi hade kul och mysigt, var vänner även på hemresan genom länet på väg mot kusten. Hade kul! Skrattade mycket. Jag blir glad av henne.

Men tid att ses… ja det är inte lätt att få ihop. Ändå bor vi i samma stad. Men olika faktorer försvårar.

Det gäller att vara positiv och se möjligheterna. Det finns inget annat.

Här och nu. Vi löser det. Om vi vill.