”Palpatin är bäst”

Marknadskrafterna drar i våra barn.
De sliter och kämpar. Och de lyckas väl.
Äldste sonen, sex år, på det sjunde, är fast för Star Wars. Både filmerna, och kommersen omkring. Då särskilt Lego Star Wars. Jo, Lego har hakat på.

Nu ska alla gossens vänner och han själv dels ha så många legorymdskepp som det går att uppbringa. Och det är många, det. Billiga är de inte heller. En X-wing, Lukes skepp, går väl loss på 500-600 kronor ordinarie pris. Andra större skepp går på uppåt 1200 kronor.

X-wingen fick han, efter månader av tjat, bönanden och vädjanden, i julklapp. Dock på rea. Men en leksaksaffärsanställd var tydlig i budskapet, när vi flera gånger frågade efter "en lego-grej":
– Ni menar X-wingen. Den är slut igen. Det är årets julklapp hos oss.

Sedan kommer vi då till dataspel. Lego Star Wars finns, givetvis, även som dataspel. Och "alla har det, pappa! Utom jag…" Sonen går hem till kompisar och får där spela dataspel som inte vi har. För vi är inte dataspelare sedan tidigare och har svårt att hänga med. Men nu har jag, faktiskt, fallit till föga – som det brukar heta – och beställt det där spelet. Billigt var det faktiskt, mycket oväntat. Nu återstår att se om vår halvrisiga dator fixar det tekniskt.

Star Wars-grejen sprider sig nedåt i syskonskaran. Nu kan fyraåringen och treåringen rabbla långa ramsor om vilka som är goda och onda, vilka som flyger vilka rymdskepp, vilka som är "bäst". Fyraåringen är mycket bestämd. Det är Palpatin som är bäst. Och han är jätteond…! God förebild för ett barn, frågar man sig…

En gång i tiden inbillade man sig att det går att stå emot marknadens förföriska kommerspropaganda. Klart man kan göra vissa val. Men att helt säga: stopp, här släpps ingen nymodighet över bron; det vore nog inte bra. Extremfallet vore att just våra barn ska vara helt okunniga om det som andra barn ser som självklarheter.

Och det kan i sin tur leda till att våra barn vill leka med andra barn, inte bara för att de är bra kompisar, utan för att de har häftiga prylarhemma. Som dataspel.

Jo, det beteendet har redan märkts. Fyraåringen vill hemskt gärna gå till en grannflicka som han inte känner och som aldrig frågar efter honom. Bara för att han en gång fick komma in spela dataspel där.

De har det inte lätt, barnen av i dag. Under attack för marknadens strategier. Vart tog tiderna vägen då kottar och pinnar räckte som leksaker…

Jag rättar mig själv. Pinnar funkar alldeles utmärkt även i dag. För de funkar ju som attrapper för lasersvärd! Vi har pinnsamlingar utanför vårt hus, samlingar som växer sig allt större för varje vecka som går under pinnsäsong. Och under icke-pinnsäsong så rullars pappersrullar ihop och målas röda, gröna och blå. Lasersvärden ligger överallt hemma.

Roligast när det gäller detta, är att äldste sonen konstruerar väldigt mycket rymdskepp själv, helt på egen hand, av det lego han redan har. Utan att det måste vara färdiga byggsatser från leksaksaffären. Det är själva finessen med lego, tycker jag: möjligheterna att skapa själv.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s