All I want is you

Kan inte stå emot denna U2-låt. Den är så… kärleksfull.

Och det känner jag mig också just nu. Kärleksfull. Till min fru och till mina barn.

Nu blir jag ledig i fem dagar och ska vara mycket hemma med dem.

Blir bra.

Annonser

Peak i natt

Det går verkligen i ett.
Man kan tro att när man jobbar kväll så får man en massa tid på dagen.
Det får man inte. För då ska man hinna så mycket. Tiden, den rinner iväg fortare än en fjällbäck i vårflod.
Vips. Så ska man jobba igen. Och har kämpat mot klockan hela dagen. Hinna, hinna, hinna.

Det gick bra i dag. Fick mycket gjort. Men… sov inte något alls sedan jag väl stigit upp klockan 06.30.
Det känns nu, då jag sitter på jobbet med mycket att göra.
Ögonen flackar, blinkar. De är trötta, vill sluta sig och lägga sig till ro för i dag.

Men än är tid kvar att göra, hm, väldigt mycket till. För det är så i mitt jobb. Det kan vara överjämrans mycket att göra tidigare på kvällen. Det blir ändå alltid en peak som avslutning. Inte så bra, rent inspirationsmässigt och psykologiskt. Man vill gärna runda av snyggt, inte hals över huvud.
Men: bara att bita ihop, hugga tag i sysslorna. Och göra snygg sorti.
Blir ledig i fem dagar. Skönt.

Akuten

Ännu en gång.
Ännu en kväll på akuten.
Med skadad son.
Några timmars tid inom sjukvården.
Väntan, väntan, väntan.
Väntan, väntan, väntan.
Väntan, väntan, väntan.
– Varsågod.
In på undersökningsrum.
Väntan.
Snäll undersköterska kommer, skojar, tvättar sår.
Väntan.
Doktorn kommer. AT-läkare. Snäll, glad.
Låter erfaren läkare se på såret.
Limma eller tejpa, är frågeställningen? Tejpa.
Undersköterskan tejpar.
Duktig son, glad hela tiden. Spännande på sjukhus. Men lite långtråkigt att vänta.
Så hemåt. Trött son.
Ser lite film hemma, får välling.
Sova.
Han sover länge nästa morgon.

Ordinary day

Vanlig dag hemma för en kvällsarbetare:

Upp vid 06.30-07.00, vällingrevelj av minsta gossen.
På med lämplig barnfilm (om det är för tidigt att själv gå upp).
Frukostrutiner.

Två gossar hemma från dagis av olika skäl. Vill rita. bygga lego, äta, gå på toa, bråka, busa, leka lejon… Delta, styr, städa, ordna, trösta, medla, skydda (inredning och barn).
Ordna med disk och diskmaskin.

(Paus…. drick kaffe, kolla mejl/nyheter i datorn)

Sofföverdrag tvättat, strykes och sätts på plats.
Vik tvätt. Lägg in tvätt i rätt skåp/låda.
Håll gärna ordning hemma.

Ny tvätt i maskinen körs, och hängs senare.
Laga lunch till två hemmavarande gossar. Får bli gröt, tror jag.

Storebror vill gå kort dag, hämtas efter lunch. I samma sväng, tar bilen: Skoplanering inför sommaren, till sportaffär med alla barn och köp, om möjligt, sommardojor.
Lämna samtidigt in cykel som i tidigare rep inte blev helt bra.

Förbered gärna middagen före avfärd till jobbet.
Kom gärna i tid till jobbet kl 16.
Jobba till mitt i natten. Hem, i säng vid 01.30-02.00.

Nästa dag: nytt dagsprogram. Revelj 06.30 cirka. Möjligen tillfälle att sova lite på förmiddagen – om inte barnen är hemma förstås.

PS: med reservation för bortglömda göromål som görs så automatiskt att de inte koms ihåg. DS.

Kaffe

Jag är en stor kaffedrickare. Jag ska inte säga att jag är en riktig kännare av kaffe, men jag gillar kaffe. Med mjölk i, ska tilläggas. Gärna varm mjölk, skummad mjölk. Eller bara mjölk.

En dag som i dag, hemma med sjuka barn, går det en och annan kopp. Jag brygger i pressobryggare, eller Bodumbryggare som jag föredrar att kalla den.

Eftersom kaffet inte är helt billigt och vi dricker en hel del hemma hos oss, så gjorde jag ett test av möjligen lite tvivelaktigt slag: jag skrev till några kaffefabrikanter och frågade om de vill bidra med ett smakprov till en provsmakning jag tänkt ha hemma.

Jag har inte lovat att någon mer än jag ska delta i provsmakningen. Bara att den är hemma.

I alla fall. Två fabrikanter nobbade.

Det ena svaret: Det är så många som ber om gratis provpaket av våra produkter så vi har av rent ekonomiska skäl (produktkostnad, frakt, paket och tidskostnaden) bestämt oss för att inte bidra med sånt.

Det andra svaret: Vi får tyvärr meddela att vi ej har möjlighet till ytterligare sponsring av detta slag och måste därför tacka nej till erbjudandet

Men en nappade, och gav följande svar: Klart vi gör! 🙂 Skickar ett paket med posten! Vi har dock tyvärr inga smidiga små provpåsar.

Så nu ser jag fram emot att få ett paket med ett kaffe av smakrik karaktär hemskickat. Eftersom jag antar att kaffefabrikanterna har järnkoll på vad som publiceras om dem på webben, så ska jag inte skriva ut firmanamnet. Kanske de tycker att detta är oetiskt. Men,som sagt, jag har inte utlovat något mer än vad som är sant. Och jag tror nog att en marknadsföringsansvarig med lite feeling inser att det är positivt att få sprida sina produkter för provsmakningsändamål. Vem vet, jag kanske blir fast för det där smakrika kaffet?

Gott, det ska det bli. Och vi blir kanske minst två som är med på provsmakningen… Kanske har vi gäster någon helg, de dricker säkert också kaffe.

Bloggtopp

image21

Måste säga att jag inte är särskilt tilldragande som bloggare. Se statistiken. Är det fler än två-tre som hälsat på så får man vara glad. Men jag nådde en märklig höjdpunkt i kurvan nyligen, den 30 januari. Utan att ha länkat någonstans.

Vad skrev jag om då, då?

Bob Marley.

Det finns hopp om mänskligheten, med andra ord.

Röd gladpop

För att höja mitt humör och ge positiva krafter för ännu en dag, ännu en kväll på jobbet, så söker jag upp några av mina tonårshjältar, det rödaste lilla gladpopbandet i England: Housemartins.
Här Sheep:

En gång för tio år sedan bodde jag ensam i en fjällstuga i tre månader, servade gäster som kom skidande, och åkte långa turer själv. En dag, en fantastiskt vacker vårdag, åkte jag på en av många långturer upp på fjälltopparna omkring stugan. Då hade jag en walkman med mig, och skidade fram med Housemartins album London 0 Hull 4 i lurarna. Det var häftigt. Ensam, omgiven av fantastisk natur, med kanonmusik i lurarna.

Happy Hour:

Laleh

Laleh.
Bara namnet. Det är fascinerande.
Som hela artisten Laleh.

Hon är en häftig person.
Jag påminns om det när jag i dag hör en låt i radion, en ny låt, på svenska.

Hon gjorde hela sitt debutalbum helt själv, spelade in och fixade allt själv. Det låter fantastiskt. Och förutom att ha gjort musiken, komponerat och spelat alla instrument, så sjunger hon förstås också.

Minns mitt första intryck av hennes musik. Det var inte positivt. En soft hitlåt i radion, spelad alltför många gånger. Live tomorrow. Tyckte den var mjäkig. Ända tills jag lyssnade. På klöset i rösten när hon släpper loss. På texten, vad den egentligen säger. Det var ingen produktplacerad låt, det var verklighet, som livet.

"I don’t like to wait, no no
It’s happening here, it’s happenning now"

Hon gör låtar på svenska med en härlig accent, där R:en klingar på ett för mig mycket positivt sätt, liksom norrbottniskt. Som R ska låta. Rrrrrejält. Inte som vissa sydsvenska dialekter, där R:et göms undan som en nonchalant tungrullning långt bak i gommen. (Jag minns en annan sångare med tydliga R. Toni Holgersson. Vete katten hur han har det i dag, men rykten har talat om neddekning.)

I alla fall: Laleh. Multikonstnär. Spelar med i Jalla Jalla, bra också där.
Hon gör egna svenska sånger som Cornelis skulle varit stolt över.
Hon är kaxig, stark, stolt. Hon gör som hon vill. Hon är Laleh.
Och jag, jag är imponerad.

Lyssna på Mamma. På R:en.

Perssons Pack

Nytt pianoverk som jag klarar: Perssons Pack – Gud, kan du verkligen mena det här?

Lätt som en plätt. Repertoaren växer. Barnen gråter…

Men det är en bra text från en bra platta, från en tid då jag och kompisarna verkligen diggade Perssons Pack: Äkta hjärtan från 1991.

Minns att det var vår när Perssons Pack kom till Kiruna, troligen -92. De lirade i Folkets hus, inför sittande läktare. Minns hur besvärad jag blev över att kompisens storasyrra ville få oss att komma fram framför scenen för att dansa som riktiga fans. Svårt att dansa nykter inför sittande läktare, i fullt ljus.

Hittade den här från samma platta. Nostalgi. Hellman är med. Närapå så jag får vårkänslor!